Trädgård & odling

Jag använder Google Analytics för att se vilka sökord som gör att folk hittar till doggod.se. Ett något udda ord som sticker ut är jordgubbskruka. I februari i år hade jag en bild på jordgubbar i en jordgubbskruka. Här är en bild från slutet av september. Vi har två jordgubbskrukor som båda köptes i Stockholm och började sina banor på en balkong. De flesta vintrar har de fått stå ut och har än så länge klarat kylan bra.

Pumpor växer bra på en kompost. Då vår ordinarie kompost ligger i norrläge satt jag upp en liten kompost med hjälp av kompostnät. Jag fyllde behållaren med ris och smågrenar, årsgammal kompost, färskt gräsklipp och andra växtdelar. I detta satte jag ett antal plantor av prydnadspumpor som jag dragit upp inomhus. Nu i höst ser det ut så här.

Att tomater kan ha snopp visade jag på i mitt senaste inlägg. Om de även kan ha ett hjärta vet jag inte, däremot kan de vara formade som ett. Denna tomat kommer nog på månadens kalender, mer om detta senare.

Några stycken av årets tomater har fått utväxter som denna. Dessa potenta tomater kommer alla från en planta av sorten Stupice som jag köpt från Tomatsidan. Underhållande om inte annat.

Häromdagen gick jag ut för att gräva upp en grupp buskar bestående av två snöbärsbuskar och två cotoneastrar. De står mitt på gräset och det är omöjligt att klippa gräset under buskarna på maskinellt sätt, så det blir aldrig av. Nu skulle de bort. Det som hittils hindrat mig är ett bina gillar blommorna på snöbärsbusken och jag trodde den säsongen var över. Då jag närmar mig hör jag att det surrar, det är bin som hämtar nektar. Det var 12 grader i luften och således inte direkt varmt.

Jag hämtade kameran i stället, buskarna får vänta på att bli uppgrävna till helgen.

En ny bekantskap för mig i år har varit kålrabbin. Kålrabbi är en växt i kålfamiljen, det man äter är den uppsvällda stammen. De har en god och mild kålsmak. Jag drog upp dem från frön i kruka, sedan planterade jag ut en fem, sex stycken.

Den första skörden skar jag i stavar och kokade i lättsaltat vatten. Vi åt dem med lite olivolja och flingsalt på. De var hyfsat goda. Inför nästa tillagning sökte jag på nätet och fann detta recept där det i den första kommentaren talas om att koka i grädde med en smula socker. Detta måste jag pröva och jag gräddkokte dem med lite socker. De smakade mycket bättre än den första omgången. Det som blev kvar av grädden blev basen till en kantarellsås dagen efter. Nästa år blir det mycket mer kålrabbi i odlingarna.

Oidentifierad snigel

Idag kom frun in och sa att nu har mördarsniglarna kommit. Jag tog med kameran och tog bilden här till vänster. Jag har aldrig sett en sådan tegelröd snigel i vår trädgård förr. Vi ser överhuvudtaget väldigt få sniglar på tomten. Enstaka åkersniglar och någon pantersnigel då och då är vad som syns till.

Kollade på den bästa webbplatsen om sniglar och tror nu att detta är en röd skogssnigel. Den spanska skogssnigeln kommer nog en dag hem även till oss, men inte i år.

Ett av sommarens ännu oavslutade göromål är att flytta en oxbärsbuske. Projektet har kommit så långt att hustrun i början av sommaren grävde en grop för cotoneasterns nya plats. För några veckor sedan upptäckte vi kattens mycket stora intresse för gropen. Han vistades i gropen ovanligt mycket men en snabb koll sa inte varför. Senare såg vi paddan som gjort gropen till sitt hem. Den vanliga paddan (Bufo bufo) är väl kamouflerad så att vi inte såg den först var helt naturligt.

Katten låg mest och tittade på paddan. Emellanåt puffade han till den med tassarna. Det såg ut att vara med skräckblandad förtjusning katten “umgicks” med paddan. Jag har inte sett några klor ute på katten. Paddan å sin sida verkar helt ignorera katten. Innan den första bilden här togs har katten legat en bra stund och kollat på paddan, som å sin sida suttit helt stilla. Så börjar paddan röra sig mot katten. Paddan kommer allt närmare och hade katten legat stilla så hade paddan klättrat upp på honom.

En sekund efter att paddan satt sin första fot på katten flyger katten upp och rullar runt och viftar med benen.

Paddan finns fortfarande kvar i gropen och lär väl göra så tills vintern eller busken kommer. Vilket nu kommer först.

Vi brukar kunna plocka enstaka kantareller och stolta fjällskivlingar på tomten. Min fru säger “det kommer kantareller under boken, trampa inte ner dem”. Och så får vi också hoppas att inte heller hunden inte trampar sönder dem. Resultatet förra året blev cirka tio pyttesmå kantareller, en normalskörd.

I år sa min fru att det växte ett stråk kantareller vi den gamla pumpen. I tisdags tog hon ett durkslag och gick ut och plockade så det räckte till kantarellsås till pastan. Och det finns mer!

Jag har tidigare skrivit om våra hasslar och hasselnötter. Igår lyckades jag fånga en nötätare på bild. Ekorrar är ganska gulliga trots att de är gnagare.

Vissa år finns det mycket få ekorrar och jag har bestämt för mig att läst att Carl von Linné skrivit om detta. Han sa att detta berodde på ekorrarna vissa år samlades på en ö, dit de åkte på olika flytetyg. Tyvärr kan jag inte just nu komma på vart jag såg detta. Jag får återkomma i ärendet.

Detta är fröbaljor från rädisan Rattail. Dessa rädisor utvecklar inte någon normal rädisrot. I stället är det fröbaljorna man vill åt. En del blir väldigt långa, som råttsvansar, varav sortnamnet. Dessa är krispiga och smakar som mild rädisa. Äts nog bäst råa som tillbehör till öl! Man kan också, som på bilden, värma dem hastigt i lite olja för att ha som tillbehör till någon lämplig maträtt.

Det verkar vara gott om humlor i år. Vi brukar ha mycket humlor men i år verkar det vara ett extra bra år för dem. Som biodlare prioriterar vi växter som ger bra med nektar och/eller pollen till bina. T ex så får de risiga snöbärsbuskarna stå kvar även om de inte är så snygga.

I år sådde jag ett antal Mariatistlar, cirka 180 cm höga med vackra grön- och vitfläckiga blad. Humlor och blomflugor gillar dess blommor. När jag fotograferade humlornas besök kom ett bi och landade som hastigast innan det flög vidare. Det enda bi jag sett på dessa tistelblommor. Möjligen har bina för kort tunga för dessa blommor.

Inte heller på våra Echinacea purpurea ‘Magnus’, som i år blommat för första gången, har jag sett några bin. Den röd solhatten / röda rudbeckian, som den också kallas brukar omnämnas som biväxt. Med fem bisamhällen på tomten borde jag sett några bin där. Humlorna gillar dem dock som syns på bilden till höger.

Alla i familjen gillar rädisor, så det är något jag sått med ett par veckors mellanrum. Jag har sått fyra olika sorter, bl a Easter Egg som ger rädisor i olika nyanser. Några stycken har blivit väldigt stora, som den på den här bilden. Den ser mer ut som en rödbeta än som den rädisa den är. Dessa stora rädisor har smakat betydligt mildare än de normalstora.

En kinesisk trädgård ska innehålla åtminstone ett träd, några stenar och vatten. Och så ska det vara en mur runt omkring. På Östasiatiska Museet i Stockholm finns till och med den 14 september en kinesisk trädgård på 900 kvadratmeter. Sedan jag var där för tre veckor sedan har jag funderat på om jag skulle kunna anlägga en liten kinesisk trädgård här hemma. Träd har vi en hel del men ingen gammal tall som det helst ska vara. Sten och vatten saknas men det går att ordna. Frågan är var och hur stor den skulle vara. Det skulle nog se lite underligt ut från utsidan med ett plank på två meter, den måste integreras på ett snyggt sätt. I år kommer det inte bli någon kinesisk trädgård i vår trädgård. Den måste ställa sig i kö med övriga trädgårdsprojekt och ett år står den kanske först i kön.

Nu har hasselnötterna börjat falla och jag har plockat en del och lagt på en bricka i verkstan. Vi har ett antal hasslar som svärföräldrarna planterat. En del ger avlånga nötter och en del runda. Då det endast är jag i familjen som kan äta hasselnötter så får ekorrarna det mesta. Jag brukar ta en del av det som faller och en del som jag når på grenarna. Sedan får nötterna torka tills fram emot jul.

Jag brukar spola av betongplattorna runt huset en gång om året. Med en högtryckstvätt går det snabbt och enkelt att ta bort det gångna årets beläggning. Då jag spolade av “dörrmattan” med genombrutet mönster såg jag den lämnade ett snyggt avtryck efter sig. Jag använde då dörrmattan som schablon på varannan platta utmed en av gångarna. Klart snyggare än jämngrått.

Jag hade tur i fredags på så vis att vi fick våra elva kubik matjord. Jag hade tänkt mig jordhögen på garageuppfarten så att jag sedan i lugn och ro kunde köra den med skottkärra till dess slutliga destination. Vägen utanför är ganska smal vilken gör det svårt för stora fordon att manövrera. Trots detta har många lastbilar har kunnat backa upp på vår uppfart, så inte denna gång. Det bästa chauffören kunde göra var att tippa lasset i grindhålet. Att köra ut jord i lugn och ro blev det således inte tal om. Elva kubik är drygt ett hundra skottkärrelass och det känns i musklerna på både mig och min hustru.

Idag är det fredagen den 13 juni. Jag har inte upplevt dessa fredagar som otursdagar utan mer som turdagar. Reuters instämmer och meddelar att holländska statistiker kommit fram till att fredagen den trettonde inte är mer otursdrabbad än andra dagar.

Idag får jag, om jag har tur sa leverantören, ett lass matjord. I så fall kommer frilandstomaterna i marken.

Tiden går och Malmövistelsen närmar sig sitt slut. I måndags fick jag tack vare min moster och hennes man besöka Trädgårdspaletten, en blandning av handelsträdgård och botanisk trädgård. Det kändes stundom som en miniversion av Edvard Anderssons växthus i Bergianska Trägården i Stockholm. Absolut värt en omväg.

Och så idag kunde jag pricka av ytterligare en punkt på min “att se”-lista och det var Slottsträdgården. På det hela en givande promenad även om de har en del ogräs kvar att rensa. De här kanterna fick mig att inse ett användningsområde för den hög gamla takpannor vi har hemma.

Tvärs över gången från körsbärsträdet står ett litet och vanligtvis oansenligt träd. Jag har inte noterat det förr men nu missar jag det inte. Magnolian vid Kaptensbrons kiosk i Malmö blommar.

De senaste dagarna har det varit noll grader på morgonen och sedan arbetat sig upp till runt femton i solen. Perfekt temperatur för trädgårdsarbete. Nu sitter jag dock på tåget på väg till Malmö och trädgården får vänta till nästa helg. Denna helgens arbete i trädgården sitter dock kvar i lederna som ett minne.

På baksidan av huset har vi ett litet grönsaksland som vi nu fördubblar till närmare tio kvadratmeter. De översta tre, fyra centimetrarna är jord och därunder är det fin sand. Därför gräver vi bort och skottkärrar iväg en halvmeter. Tanken är att blanda ut den kvarvarande jorden med kompost, lövmull och gräsklipp. Vilka grönsaker som ska få bo här är inte riktigt klart.

I går, söndag, var vi på Plantagen för första gången i år. Detta besök signalerar vårens och trädgårdsodlandets ankomst. Anledningen till besöket var främst att såjorden tagit slut, tomatfröna fick det sista förra helgen. Fler frön väntar på att förgroddas. Denna helg blev det tio sorters basilika, ruccola, mixad sallad och solrosor. Dessa gror nu i den belysta lagerhyllan jag fick ta upp från källaren.

Det blir lätt ytterligare inköp än de planerade vid Plantagenbesök, så även denna gång. Nu efter påsk reades minipåskliljorna tête-a-tête, fem krukor för trettio kronor. Hustrun sätter dem någonstans i trädgården. Pelargonjord, några miniväxthus, en prydnadsgroda, en förpackning servetter och några frökataloger hamnade ockå i korgen.

I lördags var det första mötet för säsongen i den lokala biodlarföreningen. Det gick till som det brukar och med samma deltagare, om än inte så många så här i säsongens början. Ordföranden går igenom vad som ska göras vid den tid som är och visar praktiskt på föreningens fem samhällen. Solen sken och det var tillräckligt varmt för mötets andra del att hållas utomhus; medhavd fika. Vi pratar om ditten och datten, bland annat om årets vinterförluster. Vi har ännu inte gått igenom alla våra samhällen, så hur det är med dem vet vi inte än.

I söndags sådde jag tomatfrön i fyra sålådor med genomskinligt lock. De får stå varmt men inte så ljust tills nästa helg då jag får ordna bättre belysning. Vi har en lagerhylla med en massa lysrör i, men den har jag flyttat ner i källaren och där är det allt annat än varmt. Tomatfröna är köpta 2006 och har väl inte förvarats optimalt så groningsprocenten blir kanske inte så hög.

Så var det den första april, dagen som man ska luras och/eller bli lurad. Jag har en känsla av att det inte är så mycket av skämt numera eller har det med min ålder att göra? Innan Internetåldern sökte jag igenom alla dags- och kvällstidningar jag kom över och såg alla nyhetsprogram på teve för att inte missa något första-april-skoj. Kanske är det så att med Internet finns möjligheten att bli dragen vid näsan varje dag så varför bry sig om denna dag.

“April, april din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill” och “Maj, maj måne jag kan lura dig till Skåne” är ramsorna som jag kommer ihåg dem. Och i Skåne är jag ju denna dag. Den första april är för mig numera den dag man ska sätta årets tomatfrön. I år får det anstå till helgen då jag kommer hem igen.

I morse var det runt noll med snö och is på Malmös gator. Jag hoppas att dessa körbärsblommor vid Kaptensbrons kiosk står emot lite kyla.